ff

[Sandzak]

fff

[al-Fariq Profil]

[bouhamza Profil Webbplats]

[b Profil]

bismiAllah

det finns två åsikter i Hanafi madhhab ang början av `Asr-tiden:

1) att `asr-tiden inträffar då ett föremåls skugga år två gånger så lång som föremålet självt, utöver skuggans längd vid zhuhr-tiden

2) att den börjar då ett föremåls skugga år lika lång som föremålet självt, utöver skuggans längd vid zhuhr-tiden

Den första av dessa åsikter är den som de flesta lärda (inom madhhaben) är starkast, och som anges i de flesta fiqh-texter - d.v.s. den är fatwa inom madh-haben.

Den andra åsikten stöds av al-Sahibain (Ima Abu Hanifa's två närmaste elever Qadi Abu Yusuf och Imam Muhammad al-Shaybani), och av Imam al-Tahawi (en stor imam inom Hanafi fiqh, tillika författare till den kända `aqida-texten).

Det är tillåtet att följa den andra åsikten, men den första (2x skuggan) är att föredra "lil-khuruj `an al-khilaf" - för att undvika meningsskiljaktigheter, eftersom den även innefattar den andra åsikten (1x skuggan). [Av samma andledning är det inte rekommenderat att be Isha efter det att den tidiga tiden inträtt.]

Det är mustahabb (dvs. rekommenderat) i Hanafi madhhab att fördröja `asr-bönen, dock inte längre än att solljuset fortfarande är klarvitt.

[I Syrien, där folk följer båda madhhaber, brukar man utropa adhan vid den tidiga tiden och iqama vid den senare, på det sättet blir alla nöjda insha'Allah.]

Vad gäller fajr-bönen, är det mustahabb för män att be den då det börjar ljusna, och för kvinnor att be den då det fortarande är mörkt.

Ref: Maraqi al-Falah

[al-Fariq Profil]

Jazzakum Allah khayran

[adko Profil]

salaam alaykom

Imam Muhamad ibn Hasan (d. 189 a.h.) har tillbringat några år i Madina Munawara för att höra hadith från de lärda där bl.a. Muwatta från Imam Malik. Som resultat av debatter han förde där skrev han boken Kitab al Hujja 'ala ahl al Madina där han ger argument som stödjer den irakiska skolan.

Den första frågan han tar upp i denna bok är just frågan kring den rekommenderade tiden för fajr bönen. Argumenten är mycket elleganta.

Citat från Kitab al Hujja 'ala ahl al Madina:

Abu hanifa r.a. säger - fajr bönen bör förrättas när det börjar ljusna på grund av traditioner som berättas om detta och för att folk vid den tiden brukar befinna sig i djup sömn . Därför bör man be när det börjar ljusna så att bönen närvaras av de som sov lika så som av de som var vakna.

Madinas folk och Malik säger - man bör be fajr medan det är mörkt på grund av traditioner som berättas om detta.

Muhamad ibn al Hasan säger - Det berättas olika traditioner i ämnet både de som stödjer den mörka som den ljusare tiden för fajr bönen. Vi föredrar att be fajr när det börjar ljusna därför att folk brukade börja medan det förtfarande var mörkt men har läst Koranen längre så att de slutade bönen samtidigt som de som började när det började ljusna. På så sätt kunde även de som sov ansluta sig.

Det kom tradition till oss från Abu Bakr al Siddiq r.a. att han läste surah al Baqarah i al subh bönen och därför inledde de medan det var mörkt. När det gäller de som läser i sin bön kortare suror av al Mufassal gruppen bör de inleda när det börjar ljusna.

Vidare kom det till oss att Rasulallah a.s. har sagt "Be fajr när det börjar ljusna ty det bringar större belöning" - mustafidh-spridd bland folk och m'aruf-känd hadith. [1] (slutet på citat)


[1] (al tirmidhi - hasan sahih, al Tahawi i M'ani al athar)

[b Profil]

[adko Profil]

salam alaykom

Jag missade att markera tydligt. Citatet är från Kitab al Hujja som är skriven av imam Muhamad. Den tillhör inte de sex grundböcker "dhahir al riwaya" pga traderingen men är uppskadad för sitt innehåll. Vår samtida hanafi faqih imam Abu Zahra i sin bok om Abu Hanifa tillskriver samma vikt till den här boken och till imam Muhammads Kitab al Athar som de sex "dhahir al riwaya" böcker har. Det som är speciellt värdefullt i Kitab al Hujja är att det innehåller ursprungliga argument skrivna av imam Muhammad och det är både qiyaas, sunna och athaar. Det är i regel inte fallet med de andra böckerna. På så sätt kan man se hur de i sälva verket argumenterade.

Imam Muhammad var berömd för sin vackra, precisa och stilenliga arabiska så att man enligt Abu Zahra kan från tankelogiken i hans tekster härleda qiyas argumentationen även om den är inte uttryckt på ett explicit sätt.

salam

[b Profil]

tack, det var mycket intressant.
kanske den här boken nvänds i studiet av Usul al-Fiqh då...

[adko Profil]

Eftersom boken innehåller fikh från Madinas lärda i synerhet imam Maliks och fikh från irakiska lärda räknar imam Abu Zahra den till böcker i komparativ fikh (al fikh al muqaran). Dessutom ska man nämna att visa delar av boken kom till oss som citat i imam Shafiis böcker där han också uttryckte sina argument. På så sätt sammanbinder den på ett sätt de första mujtahidun och ger oss en första hands bild av deras stil och argumentation.

Om jag tillåts spekulera skulle jag tro att anledningen till att de äldre böcker som finns bevarade används mer sällan i undervisningen och allmänt som källor till citat är därför att det tillkom senare verk och manualer som härledes från dessa primära böcker men är skrivna och organiserade på ett bättre sätt.