Ett djur i nöd-vad kan DU göra?

[N_N83 Profil]

Assalamu aleykum wr wb,

Här kommer bra tips och råd om hur du kan gå tillväga om du ser ett djur i nöd.
Taget från http://www.djurenso.se/index.html.

I bland kan man träffa på ett vilt djur som verkar vara i nöd, och som kanske behöver din hjälp. Men det är inte alltid så lätt att veta om djuret verkligen behöver din hjälp eller inte. Men för att ta reda på det kan man försöka titta på vissa saker; Vad det är för art? Om det är en unge eller ett vuxet djur? Om djuret är i direkt fara eller om det är bättre att först iaktta en stund innan man ingriper ...



Ingrip direkt om ett djur är i omedelbar fara eller har tydliga, uppenbara skador, t.ex:

-Du ser att djuret blöder eller har synliga skador
-Den har ett ben eller en vinge som hänger eller en näbb som är trasig
-Om djuret är medvetslöst, har blivit påkörd eller flugit mot en ruta
-Om den verkar ha problem att andas
-Om djuret fastnat i någonting, t.ex. staket, eller trasslat in sig i en fiskelina
-Om den har ramlat ner i något och inte kommer upp
-Om det är en fågel som har olja på fjädrarna

Om någon av dessa situationer dyker upp måste djuret fångas in för att få hjälp.

Infångandet

När du ska fånga ett vilt djur så är det bra att ligga ”steget före” djuret. Börja med att titta på platsen; Finns det flyktvägar eller andra faror, som exempelvis vägar eller vatten? Kan fågeln flyga upp på, eller ekorren krypa under nåt som gör den svåråtkomlig? Försök mota djuret i riktning bort från dessa platser. Gör inga snabba rörelser, och prata gärna lugnt. Om du är helt tyst kan du upplevas som en fiende. Undvik att stirra rakt i ögonen, ha djuret lite mer i ”ögonvrån”. Närma dig lugnt och ha tålamod. Förr eller senare uppstår en situation då du känner att du har en chans. I detta ögonblick får du inte tveka. Försök med en målmedveten och snabb rörelse att fånga djuret.

HJÄLPMEDEL:

-En håv eller ett nät
-Ett par arbetshandskar
-En transportbur/kartong som är lämplig att transportera djuret i, med en tidning i botten och t.ex. en handduk eller t-shirt som djuret kan ligga på
-En avbitartång eller sax för t.ex. fiskekrokar eller linor
-En handduk/filt/vindjacka om du behöver kasta det över ett djur
-En ficklampa om det är mörkt
-En spade om du måste mota en räv, grävling eller om du måste flytta ett dött djur från vägen

Trädgårdsfåglar brukar vara lättast att fånga med en vanlig håv eller med händerna, men gäller det rovfåglar så bör du ha handskar eftersom de har kraftiga klor. Sjöfåglar kan ibland kräva tillgång till båt, men i regel är det lättast att ”locka in” fågeln till stranden genom att mata den. Det bästa är om du kan locka upp fågeln på stranden så att du själv hamnar mellan vattnet och fågeln. På så sätt är det lättare att ta den innan den ger sig ut i vattnet igen. Andfåglar kan flaxa rejält, så har du väl fått tag i fågeln - släpp den inte! Håll den mot kroppen, luta dig lite över den och försök samla ihop vingarna. Obs! Sjöfåglar med vass näbb kan picka och bita dig, så håll dem borta från ansiktet!

Svanar kan verka skrämmande då de fräser och beter sig aggressivt, men är inte alls farliga och kan inte bitas hårt. Däremot kan de slåss en del med vingarna. Mata den till dig med lite bröd, och försök komma snett bakom svanen. När den är upptagen med att ta brödet kan du ta den över vingarna med ett stadigt grepp. När du har kontroll på kroppen kan du sen ta ena handen om halsen och sen bära den som ett ”paket” under armen. Transportera den i t.ex. en flyttlåda med lufthål eller inlindad i en filt om någon kan hålla den.

Om en räv eller en grävling t.ex. irrat sig in i ett utrymme är det bra att mota ut den med t. ex. en kvast eller spade. Buffa försiktigt på den och håll en flyktväg öppen så att den kan ta sig ut. En skadad räv biter sällan, men ha handskar för säkerhets skull. Om du måste ta i den, greppa stadigt i nackskinnet och bak över gumpen. En grävling kan däremot bitas, men inte på det sätt man målat ut i gamla skrönor. Grävlingar är väldigt skygga, och tar till flykten framför att gå till anfall. De är mer rädda för dig än vad du är för dem! Om en grävling t. ex. hamnat i en tom pool, kan du mota in den i en stor bur eller låda och lyfta upp den. Låt den sedan gå i väg själv från buren eller lådan, såvida den inte verkar skadad eller är uthungrad, och glöm inte att täcka poolen!



Avvakta om du är osäker på om djuret verkligen behöver din hjälp. Ibland kan man behöva iaktta djuret en stund innan man ser om det verkligen är nåt fel. Om du kan observera det på lite avstånd utan att störa djuret har du större chanser att se hur det beter sig.



-Det är ett nattaktivt djur men du ser det på dagen, oftast är det ute och söker föda till sig själv eller sina ungar, avvakta och titta på beteendet. (Nattaktiva är t.ex. ugglor, igelkott, fladdermus, grävling och räv.)
-Om en fågel står på ett ben. Vanligt bland sjöfåglar, även då de simmar. De kan göra det en lång stund, sen dyker det andra benet upp!
-Om en fågel bara har ett öga, (förutom hökar som inte klarar sig med ett öga)
-Om du utsätter dig själv eller andra för fara


Om man hittar en liten djurunge i naturen eller på tomten, är det lätt att tro att ungen är moderlös bara för att den inte har sina föräldrar med sig. Men oftast tror man fel. Många djurungar lämnas långa stunder av föräldrarna, så du ska inte ta med en djurunge om du inte är helt övertygad om att den verkligen behöver din hjälp. Börja med att iakkta ungen från avstånd så du kan se om föräldrarna dyker upp. Ser du vuxna fåglar av samma art i närheten så kan du utgå från att det är föräldrarna. Lämna ungen i fred!

Trastungar upplevs ofta som moderlösa eftersom de hoppar runt på marken i drygt en vecka innan de lärt sig flyga. Detsamma gäller kråkfåglar, men dessa är alltså i regel inte moderlösa. Föräldrarna är där!

OBS! Hittar man en småfågelunge och känner till boplatsen så lägg tillbaka ungen i sitt bo.

Fågelbon - Det går tyvärr inte att flytta bon med ägg eller ungar i utan att de överges, såvida det inte rör sig om några decimeter. Flyttar man det längre så kommer fågelmamman överge boet. Det är därför viktigt att inte ta ner träd på våren, utan att först se om det bor någon i det.

Sjöfågelungar är så kallade borymmare som från det att de kläckts och torkat lämnar sina bon och följer sina föräldrar. De äter direkt själva men är beroende av värme och skydd som de får av sina föräldrar. Ibland kommer andungar bort från sin familj av t.ex. båt- eller biltrafik. Hittar man inte ungens familj kan man försöka få någon annan andfamilj att adoptera den lilla. Detta kräver dock att man distraherar den nya mamman så att hon inte märker att en ny unge kommit. Övervaka sedan så du ser att hon med säkerhet tar sig an den nya ungen. Måsfåglar bor många gånger på olämpliga ställen inne i städer. Detta leder till att måsfågelungar hittas på bakgårdar, vägar och trottoarer o s v. Om få riskmoment finns där ungen hittats ska den lämnas, i annat fall återstår bara att hjälpa den.

Harpaltar och Rådjurskid lämnas av har/rådjursmamman under större delen av dygnet och matas en till två gånger per dygn i gryning och skymning. Den övriga tiden ligger de och trycker i högt gräs, under en buske eller annan, enligt mamman ”lämplig plats”. Hittar man en harpalt eller ett rådjurskid på en olämplig plats, så sök upp en buske eller liknande i närheten av fyndplatsen (inom ca 10 meter) och ”göm” ungen där, så hittar mamman den sen. Ett rådjurskid kan flyttas lite längre eftersom det ropar på sin mamma.

Igelkottar blir tyvärr ofta påkörda och kan då lämna efter sig en kull med igelkottsungar. Igelkottsungar lämnar i princip aldrig sin mamma utan följer henne eller så ligger de tryggt i sitt bo. Om man hittar en eller flera ungar för sig själva så är sannolikheten stor att något hänt mamman.
Om djurungen är moderlös måste den tas omhand!



Värme och vila

När ett vilt djur eller en djurunge tas omhand bör man behandla djuret i en viss ordning för att det ska ha större chans att överleva. Det viktigaste är att djuret först av allt får vila sig i t.ex. en låda som står på ett tyst och varmt ställe (ca 30C), annars är risken stor att djuret dör av chock. Om den t.ex. har ett sår, en skadad vinge eller verkar hungrig, så är det inte livshotande och bör inte åtgärdas omedelbart. Det finns livshotande förhållanden som måste åtgärdas omedelbart, som t.ex. andnöd, en kraftig blödning eller att djuret blivit väldigt nedkyld, s.k. hypotermi, men dessa är relativt ovanliga.

Chock

Den vanligaste orsaken till att djur som omhändertagits dör, är p.g.a. chock. Därför måste alla djur först av allt behandlas mot chock, även om man inte ser några tecken på det. Chock kan uppstå som ett resultat av t.ex. skador, sjukdom, hypotermi och stress.

Symptom
Låg kroppstemperatur, djuret känns kallt vid beröring, andningen är snabb samt pulsen är svag och snabb. Om läppar, tunga, tandkött och ögonhinnor är bleka är det ett tecken på chock, men kan också indikera inre blödning. Andra tecken kan vara kräkning, ingen kontroll av blåsa eller tarm, svaghet eller medvetslöshet.

Behandling
För att motverka/förebygga chock så måste djuret/djurungen först av allt få vila på en tyst, lugn, mörk (ej kolsvart, hellre dunkelt) varm och trygg plats. Förvara djuret i sin bur eller låda.
Djurungar kan förvaras i t.ex. en vanlig pappkartong med lufthål runt om. Inred med en mjuk handduk/T-shirt eller likn. (ej tidningspapper till djurungar!) Lägg i en varmvattenflaska alt. lägg en värmedyna under halva buren, kartongen.
Vuxna djur kan förvaras i en katt/hund transportbur med en tidning i botten. En fågel som kan sitta kan erbjudas en gren, och för de som inte kan stå kan man lägga en rullad handduk som en hästsko framför/under buken så att de kan andas bra. Det samma gäller däggdjur. Försök lägga djuret så att det kan andas ordentligt.
Låt djuret återhämta sig under minst 30 min - 1 timme. Erbjud den inte någon mat eller vatten! Värme, vila och en mörk, lugn miljö är det bästa du kan erbjuda, och chanserna ökar betydligt att du ska kunna rädda djuret!

Livshotande förhållanden

Andningssvårigheter kan uppstå om något blockerar luftvägarna, som exempelvis uppstött mat, slem, blod, skräp, jord m.m. Försök försiktigt peta bort det från munnen/näbben och näsborrarna. Det är viktigt att du ser eller hör att djuret kan andas.
En blödning är när blodet droppar eller rinner från ett sår, inte då det stannat upp och koagulerat/stelnat.

Behandling
För att stoppa en kraftig blödning krävs att man trycker något mot blödningen, t.ex. en kompress eller tygbit. Tryck hårt i minst 2 - 3 minuter, utan att stoppa för att se om det slutat! Om blödningen inte har upphört – upprepa behandlingen!

Att t.ex. djurungar blir nerkylda, s.k. hypotermi, när de förlorar sin mamma är ett problem som bör åtgärdas omedelbart. Om djuret/djurungen t.ex. har hamnat i vatten och är genomblöt, håll den upp och ner några sekunder så att vattnet i lungorna kan rinna ut. Torka den sen med en handduk så gott du kan, utan att stressa den. Detsamma gäller om den blivit genomblöt av hårt regn/snö eller liknande.

Symtom
kroppen känns nerkyld (fåglars kropps-temperatur ligger på ca 40 °C, och däggdjurs på ca 37,) darrningar, matthet, långsamma/minskade reaktioner vid beröring.

Behandling
Mindre djur kan man först hålla mot sin egen kropp med händerna kupade runt dem. För att undvika stress bör man därefter lägga in en varmvattenflaska med en handduk runt, eller ställa lådan på en värmedyna eller använda en värmelampa. Det gäller även större djur. Se till att djuret har plats att flytta sig från värmen om den vill.

Läs vidare om här http://www.djurenso.se/html/sjukvard.html