Hadither ur Muslim

[Abbe Profil]

Var snälla och respektera copyrighten

7. Kärleken till Gud och Hans Profet (Gvföh).

Enligt Anas b. Mālik [19] har Profeten (Gvföh) sagt: ”Tre egenskaper gör det möjligt för den som äger dem att helt och fullt erfara trons sötma: att han älskar Gud och Hans Sändebud över allt annat; att om han älskar en annan människa älskar han henne enbart för Guds skull; och att tanken att återfalla i otro sedan Gud räddat honom därifrån inger honom samma avsky som tanken att han skulle kastas i helvetet.”

Med åberopande av Anas b. Mālik har också berättats, att Guds Sändebud (Gvföh) har sagt: ”Ingen [Guds] tjänare är en verklig troende, förrän jag är honom kärare än hans familj, hans alla ägodelar, ja, mänskligheten i dess helhet.” – Enligt en av ‘Abd al-Wārith förmedlad version är texten: ”Den människa, för vilken jag inte är kärare osv., är inte en verklig troende.”
Enligt en annan tradition också åberopande Anas har Guds Profet (Gvföh) sagt: ”Ingen av er är en verklig troende, förrän jag är honom kärare än hans son, hans fader, ja, hela mänskligheten.”[20]

19 Anas b. Mālik, med binamnet Abū Hamzah och känd som Profetens (Gvföh) tjänare, född i Medina 8 eller 10 år före hans hidjrah. Hans mor Umm Sulaym var en av de första i Medina som antog Islam och övergavs av sin man av denna anledning. Hon gifte sig senare med muslimen Abū Talhah och Anas växte därför upp i ett verkligt muslimskt hem. När Profeten (Gvföh) flydde till Medina gick Abū Talhah till honom med sin styvson och bad honom ta hand om den lovande ynglingen, vartill denne gärna samtyckte. Anas ville vara så nära Profeten (Gvföh) som möjligt, tillbringade hela dagen hos honom, lyssnade till hans heliga ord, iakttog hans alla handlingar och gjorde honom tjänster av alla slag. Han sade senare: ”Jag tjänade Guds Sändebud (Gvföh) under tio hela år, och han visade sig aldrig retlig, otålig eller missnöjd och han klandrade mig aldrig. Han var de fyra, ”rätt vägledda” kalifernas förtrogne vän och dog i Basra vid 103 års ålder år 93 H.

20 Man har undrat över att kärleken till vår Profet (Gvföh) har framställts som ett prov på verklig tro. Svaret är enkelt. I hans ädla personlighet kan vi lära känna vår Herres vilja, Hans kärlek till människorna och hur Han vill att vi skall leva i denna värld. Han förkroppsligade kompromisslöst alla de värden som vår Herre vill att vi skall upprätthålla. Han står i fokus för vår lojalitet, därför att vi genom honom har lärt oss vad vi kan veta om Gud, den sanna innebörden av begreppet Guds Enhet (tawhīd), människans uppgift, det ansvar som utkrävs efter döden – ja, religionens hela mening. Profeten (Gvföh) har visat oss hur vi kan älska Gud. Han är Islams centrala gestalt, och i Koranen (3: 30) heter det: Säg [Muhammed]: ”Om ni älskar Gud, följ mig och Gud skall älska er och förlåta er era synder. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.”

[Abbe Profil]

30. Antagandet av Islam utplånar, liksom utvandringen från ett land där tron förnekas och vallfärden, alla tidigare dåliga handlingar.
Det har berättats med åberopande av Ibn ‘Abbās, att några avgudadyrkare som hade gjort sig skyldiga till många mord och otuktiga handlingar kom till Muhammed (Gvföh) och sade: ”Vad du säger och vad du uppmanar till är sannerligen gott. Men om du säger oss att det vi förut har gjort kan sonas [vill vi anta Islam]. Då uppenbarades orden: Och de anropar aldrig en gudom vid sidan av Gud och de berövar aldrig en människa livet – som Gud har förklarat heligt – annat än i rättfärdigt syfte, och de avhåller sig från äktenskapsbrott. Den som begår dessa svåra synder skall få sona dem med en exemplarisk bestraffning (25:68 och: Säg [Muhammed] till Mina tjänare: Om ni har gjort orätt mot er själva genom att överträda [Mina bud], misströsta då inte om Guds nåd. (39:53).[58]


31. Goda handlingar utförda före övergången till Islam.
Det har berättats med åberopande av ‘Urwah b. Zubayr, att Hakīm b. Hizām57 – så sade han själv – hade frågat Guds Sändebud (Gvföh): ”Vad anser du – kan jag vänta någon belöning för goda handlingar, såsom välgörenhet, frigörelse av slavar, stärkande av blodsband, som jag brukade utföra före övergången till Islam? Och Profeten (Gvföh) svarade: ”Du har övergått till Islam och fört med dig dina föregående goda handlingar.”

58 Citaten ur Koranen i denna hadīth bör, det första kompletteras med de två följande verserna (25:69-70) och det andra återges i sin helhet för att innebörden skall bli fullt klar. Fortsättningen av det första lyder: [och] på Uppståndelsens dag skall hans straff fördubblas och han skall gå bort med skammen för att lida detta straff i evighet. De skall inte straffas som visar ånger och blir troende och lever ett rätt-skaffens liv. I stället för deras dåliga handlingar skall Gud sätta goda handlingar, därför att Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig; Och kompletteringen av det andra (39:53): Gud förlåter alla synder; Han är Den som ständigt förlåter, Den som ständigt visar barmhärtighet!” (Ö.a.)

[Abbe Profil]

15. Hycklarens kännetecken.

Det har berättats med åberopande av Abū Hurayrah, att Guds Sändebud (Gvföh) har sagt: ”Hycklarens kännetecken är tre: när han talar ljuger han, när han lovar något bryter han sitt löfte och när man ger honom ett förtroende [eller ’litar på honom’] sviker han.”
Flera traditioner finns med samma eller snarlikt innehåll och där bl.a. Abū Hurayrah åberopas med olika kedjor av förmedlare. I två fall återges Profetens (Gvföh) yttrande på följande sätt: ”Hycklarens kännetecken är tre etc.(jfr ovan), och detta även om han fastar, förrättar bönen och påstår sig vara muslim.


16. Trons beskaffenhet hos den som beskyller sin broder för att förneka tron.

Det har berättats med åberopande av Ibn ‘Umar, att Profeten (Gvföh) har sagt: ”När någon beskyller sin broder för att förneka tron, går detta tillbaka på [och häftar vid] en av dem.”
I en annan version med samma källa lyder denna tradition: ”Vem som än säger till sin broder: ’Du förnekare av tron!’, kommer detta att gå tillbaka på [och häfta vid] en av dem. Om det förhåller sig så som han har sagt [har mannens förnekelse bekräftats], men om det inte förhåller sig så, faller beskyllningen tillbaka på honom själv.”


17. Att förolämpa en muslim är en synd och att kämpa mot honom är att förneka tron.

‘Abdallāh b. Mas‘ūd är källa till denna tradition enligt vilken Guds Sändebud (Gvföh) har sagt: ”Att förolämpa en muslin är en synd och att kämpa mot honom är att förneka tron.”

[Abbe Profil]

6. Förtjänstfulla handlingar enligt Islam.

‘Abdallāh b. 'Amr[17] står som källa till denna tradition: En man frågade Guds Sändebud (Gvföh) vilka handlingar som är särskilt förtjänstfulla enligt Islam. Profeten (Gvföh) svarade: ”Att förse någon med mat och hälsa honom med ordet ”Fred!”, vare sig du känner honom eller inte.”

Det har också berättats med åberopande dels av denne ‘Abdallāh b. 'Amr, dels av Djābir, att en man frågade Guds Sändebud (Gvföh) vem den bäste muslimen är, varpå Profeten (Gvföh) svarade: ”Den av vars tunga och hand muslimerna[18] ingenting har att frukta.”

[17] ‘Abdallāh b. ‘Amr b. al-‘Ās antog Islam före sin berömde fader. Han hörde till stammen Sālim, en med Quraysh förbunden stam, och var en av Profetens (Gvföh) mycket hängivna, fromma och gudfruktiga följeslagare och källa till många traditioner. Datum för hans död är osäkert, år 63 eller 73 H., i Mekka.

[18] Vi har sett att Profeten (Gvföh) framhöll frikostighet, hövlighet och offervilja som mönster för muslimerna. Och i denna och närmast följande traditioner understryker han att en muslim aldrig kan spela översittare; han beskyddar sina trosfränders liv, heder och ära. Inget sunt samfund kan grundas på översitteri och förtryck. Varje medlem måste därför hålla sina sämre impulser i schack och avstå från allt som skulle kunna skada andra. I en tradition som nedtecknats av Tirmidhī med åberopande av Ibn Hibbān, återfinns orden ”av vars hand och tunga människorna ingenting har att frukta”, vilket innebär att såväl muslimer som alla andra människor skall respekteras och hållas i ära.

[Abbe Profil]

Rabī‘ah b. Ka‘b al-Aslamī berättade: ”Jag tillbringade en natt tillsammans med Guds Sändebud (Gvföh) och hämtade vatten åt honom för den rituella tvagningen och vad han mer behövde. Och han sade till mig: ’Be mig [om vad du vill]! Då svarade jag: ’Min bön är att få vara med dig i Paradiset.’ Han fortsatte: ’Något mer?’ Och jag svarade: ’Detta är vad [jag ber dig om]. Då sade han: ’Hjälp mig då för din egen skull genom att ofta falla ned med pannan mot marken inför Gud.’”

[Abbe Profil]

10. Vad man bör säga då man stiger in i moskén.

Det berättas att Abū Humayd (eller Abū Usayd) har återgett dessa ord av Guds Sändebud (Gvföh): ”När någon av er stiger in i moskén bör han säga: ’Gud! Öppna Din barmhärtighets portar för mig!’ (Allāhumma 'ftah lī abwāba rahmatika) och när han går ut bör han säga: ’Gud! Jag ber Dig om litet av Din nåd!’ (Allāhumma! As’aluka min fadlika).

11.Det bästa vid inträdet i moskén är att hälsa den i en bön av två raka‘āt och man bör inte sätta sig förrän detta är gjort.

Abū Qatādah har återgett följande ord av Guds Sändebud (Gvföh): ”När någon av er stiger in i moskén skall han be två raka‘āt, innan han sätter sig.”

En detaljerad version av denna hadīth lyder: Abū Qatādah, en av Profetens (Gvföh) följeslagare berättar: Jag steg in i moskén och fann Guds Sändebud (Gvföh) sittande mitt i en grupp människor och jag slog mig ned hos dem. Då sade Guds Sändebud (Gvföh): ”Vad hindrade dig att be två raka‘āt, innan du satte dig?” Jag svarade: ”Guds Sändebud! Jag såg dig sitta här och [många] människor sittande [omkring dig].” Då sade han: ”När en av er stiger in i moskén, skall han inte sätta sig förrän han har bett två raka‘āt.”

[N_N83 Profil]

Jazak Allahu khairan broder,må Allah belöna dig.

[Abbe Profil]

[b Profil]

[Abbe Profil]

[Abbe Profil]

36.Den framstående Koran-läsaren och den som stapplar när han läser.
Enligt ‘Ā'ishah har Guds Sändebud (Gvföh) sagt: ”Den framstående Koran-läsaren hör samman med de ädla, skrivande änglarna, men den som har svårigheter och stapplar när han läser skall få en dubbel belöning.”

[Abbe Profil]

Enligt en berättelse av Abū Dharr gick en grupp bland Följeslagarna till Guds Sändebud (Gvföh) och sade: ”De rika har lagt beslag på alla belöningar. De förrättar bönen som vi, de iakttar fastan som vi och av sitt väldiga överflöd ger de allmosor.” De fick följande svar: ”Har inte Gud anvisat er ett sätt att ge allmosor? Var gång ni förhärligar Gud [säger subhāna ’llāh ] ger ni en allmosa, var gång ni prisar Gud för Hans storhet [utropar Allāhu akbar] ger ni en allmosa, varje lovprisning av Gud [orden al-hamdu li’llāh] utgör en all-mosa, vittnesbördet att det inte finns någon gud utom Gud [tahlīlah] är en allmosa, att anbefalla det som är rätt är att ge en allmosa och att förbjuda det som är orätt är att ge en allmosa och när en man har intim samvaro med sin hustru ger han en kärleksgåva.” Följe-slagarna sade: ”Guds Sändebud! Är det verkligen så att om en av oss tillfredsställer sina begär kan han vänta en belöning för detta?” Och svaret blev: ”Hur uppfattar ni [själva] saken? Om han skulle ägna sin möda åt det förbjudna, begick han inte då en synd? Och på motsvarande sätt - om han ägnar mödan åt det tillåtna - bör han få en belöning?”

[Abbe Profil]

55. Fredagen är den förträffligaste dagen.

Guds Sändebud, frid och välsignelser vare med honom, har enligt vad Abū Hurayrah berättat sagt: ”Den bästa dag över vilken solen har stigit upp är fredagen. Den dagen skapades Adam, samma dag fick han komma in i Paradiset och samma dag störtades han ned därifrån.”

Enligt en annan hadīth har Profeten, frid och välsignelser vare med honom, till det som sägs i närmast föregående tradition fogat: ”Och den Yttersta stunden kommer inte att komma annat än på en fredag.”

[Abbe Profil]

‘Ā’ishah har berättat att Profeten, frid och välsignelser vare med honom, när det var hans tur, att tillbringa natten med henne, brukade gå ut mot slutet av natten till [gravplatsen] al-Baqī‘ och säga: ”Fred vare med er, ni de troendes tillflykt! Det som har lovats er skall nå er i morgon, efter ett kort dröjsmål. Och om Gud vill skall vi förena oss med er. Oh Gud! Skänk invånarna i Baqī‘ al-Gharqad Din förlåtelse!”

[Abbe Profil]

12. Ingen utom de troende skall få stiga in i Paradiset, och ni är inte troende så länge ni inte älskar varandra. Om hälsningen as-salāmu ‘alaykum.
Det har berättats med åberopande av Abū Hurayrah, att Guds Sändebud (Gvföh) har sagt:
”Ni kommer inte att få stiga in i Paradiset så länge ni inte är troende och ni är inte troende, så länge ni inte älskar varandra. Kanske jag skall lära er något som, om ni gör det, kommer att få kärleken er emellan att växa [nämligen att ni hälsar varandra med orden: ”As-salāmu ‘alaykum]?”