Iran var Sunni i 1000 år.

[Abdullah Profil]

Iran var sunni i över 1000 år och tillhörde Shafe’i och Hanafi skolan i fiqh.
Iran hade många muhadithun, av de 6 hadith böcker som sunniter använder var 5 av dem skrivna av perser: Imam Bukhari (810-870) som föddes i den persiska staden Bukhara, han var född av iranska föräldrar och talade persiska. Abu Dawud(817-888) var född I den Iranska staden Sijistan (Sistan, Sagestan) och han reste mycket till bland annat Khurasahn och Nishapur. Imam at-Tirmidhi(824-892) föddes och dog i Bugh, I Termez. Al-Nasa’i (829-915) var född i Khurasan i Iran. Ibn Maja’(d. 887) var född i Qazvin i Iran i en persisk familj.

Iran hade även stora fuqaha, historiker, sufis, och vetenskapsmän som: Abu Hanifa (699–767) var persie. Ahmad ibn Hanbal (780–855) som hade persisk förälder och hade land i Iran som han ärvt av sin far. at-Tabari (838-923) föddes i Tabaristan i norra Iran. Ar-Razi(845) som föddes i Rhages i Iran. Al-Juba’i(d. 915) som var född i Khuzestan. Hakim al-Nishaburi(d. 405) föddes som namnet indikerar i Naishapur i Iran. Nizam al-Mulk (c.1018) var född i Khurasan. ibn Umar Zamakhshari(1074 - 1143) föddes i Zamakhshar och var Persie. Al-Ghazali (d. 1111) som föddes i Khurasan i Iran. al-Bustami, (804-874CE) som föddes i Bastam I Iran. Abdul Qadir al-Gilani(1077 - 1166 E.K.) är som namnet indikerar född i Gilan i Iran. Najmeddin Kubra(13th talet) var också Persie.

Men sedan tvingades iranierna på 1500-talet sakta men säkert konvertera till shi’a islam av Safavid kungen Shah Ismail.

[Khadim Jamil Profil Webbplats]

Subhan Allah, men InshaAllah det ska komma en dag att de blir Sunni igen.

[bouhamza Profil Webbplats]

Det ar ocksa intressant att papeka att shi'iterna var den dominerande inriktningen i den muslimska varlden fram till korstagens tid.
Om det inte varit for de seldjukiska turkarna och ayyubiderna sa skulle antagligen shi'ismen vara dominerande annu idag.
Al azhar, den muslimska varldens aldsta universitet (sorry alla fassier som havdar kairaouine) grundades faktiskt av de shi'itiska fatimiderna vilka styrde praktiskt taget hela nordafrika. Namnet al azhar kommer fran fatima-al zahra, profetens dotter (r.a)

[Khadimu Profil]

Det fanns tva stora shi'a dysnastier:

1. Fatimider 969 - 1071
2. Safavider 1502 - 1736

Det är viktigt att påpeka att Fadimiderna tog över al-Haramain (Mecka och Medina) från sunni muslimer under ca. 250 år!

Det har är ett bevis på att en viss grupp är på rätt väg bara för den regerar över Mecka och Medina.

Jag säger detta eftersom en del muslimer tror det, men argumenten har ingen grund som ni ser (Shia regerade över Mecka och Medina under 250 år!)

[Hamza Profil]

[bouhamza Profil Webbplats]

[KenoBi Profil]

[Abbe Profil]

[KenoBi Profil]

[Abbe Profil]

Salamu aleikum

Självklart ska man inte acceptera vilka tolkningar som helst. Sunni Islam har alltid representerats av de fyra lagskolorna. Åsikter utanför dessa lagskolor har ansetts vara avvikande.

Alla fyra lagskolor hämtar sina regler från Koranen och sunna, men de använder sig av olika metoder för att förstå texterna. En hadith kan t.ex. anses vara tillförlitlig i hanafi-skola men inte i shafi-skolan på grund av att man har olika bedömningskriterier. Detta är bara ett exempel av många för att du ska förstå varför det finns olika åsikter.

Nedan följer ett utdrag från en av Shaykh Umar Kamils böcker:

2 Meningsskiljaktigheter rörande underordnade frågor är oundvikliga, ett uttryck för barmhärtighet, och ger utrymme i liv och tanke

(a) meningsskiljaktigheter är oundvikliga:
Olika åsikter angående hur man ska förstå de av shari’as regler som inte är grundläggande, är oundvikliga, på grund av religionens, språkets, universums och livets natur.

Religionens natur:
Gud ville att det bland Hans regler skulle finnas sådana som uttryckligen nämns och sådana som inte nämns och att det bland de regler som nämns skulle finnas sådana som är klart formulerade och andra framställda i bilder, otvetydiga och tvetydiga, möjliga och omöjliga att tolka, för att intellektet skulle brukas till det yttersta och härleda regler där så är möjligt. Hade Gud velat skulle Han ha sänt ner en bok som bestod endast av otvetydiga och obestridliga texter och som därför bara kunde förstås och förklaras på ett sätt. Han gjorde inte det, för att livets skiftande behov, religionens, språkets och människans natur, skulle vara i samklang.

Språkets natur:
Koranens och sunnans texter är i överensstämmelse med språkets krav på ord och meningsbyggnad. I Koranen och sunna finns ord som kan ha flera betydelser, ord som kan tolkas bokstavligt eller symboliskt, ord som kan tolkas generellt eller specifikt och ord vars betydelse begränsats liksom sådana vars innebörd inte begränsats.

Människans natur:
Gud skapade människorna olika. Varje individ har en egen personlighet, egna tankar som skiljer honom från andra och egna böjelser. Att stöpa människor i en och samma form och att försöka utplåna olikheterna dem emellan är omöjligt och står i strid med människans skapnad.

Universums och livets natur:
Vi bor i en liten del av det universum som Gud skapat. Det finns olika typer av skapelse, olika färger och olika former. Denna mångfald är inte motsägande och står inte i strid med sig själv, utan är tvärtom en rikedom. På samma sätt förhåller det sig med livets natur. Liv är olika och föränderliga beroende på vilka faktorer i tid och rum som påverkar dem.
Olikheter är ett universellt mönster och är ett uttryck för den gudomliga visheten. Gud den Upphöjde säger:

Hade din Herre velat skulle Han helt visst ha gjort människorna till ett enda samfund. (K. 11:118)

och i en tradition står det: ”Det är gynnsamt för människor så länge de är av olika mening. Likriktas de, går de under” (Fath al-Bari 13/16).

(b) Meningsskiljaktigheter är ett uttryck för barmhärtighet:

Meningsskiljaktigheter är oundvikliga, men är också uttryck för barmhärtighet och ger samfundet utrymme i liv och tanke. Följeslagarna gjorde sitt yttersta för att hitta sanningen och hade olika åsikter om mindre betydelsefulla frågor, utan att bli arga på varandra. Om följeslagarnas meningsskiljaktigheter sade Khalifen Umar ibn Abdal-Aziz: ”Frånvaron av olika åsikter mellan följeslagarna skulle inte glädja mig, eftersom vi då inte skulle ha någon möjlighet till lättnader”
Deras olika åsikter gav utrymme för ett val. Följeslagarna föreskrev också hur man ska förhålla sig till meningsskiljaktigheter som rör frågor öppna för ijtihad och samtidigt vara bröder som tycker om varandra.

(c) Meningsskiljaktigheter är berikande:

Olika åsikter som beror på ijtihad berikar, breddar och utvecklar rättsläran, eftersom alla åsikter vilar på bevis och sådant som shari’a tar hänsyn till. Den lagstiftande rättslärans rikedom växer till följd av denna pluralitet och mångfald. Lagskolornas mångfald och de många åsikterna, är en ovärderlig skatt och en rikedom som inte värderas på rätt sätt utom av de lärda och av dem som gör efterforskningar. En del åsikter är bättre anpassade än andra till en viss tid och plats.

[Abbe Profil]

[Abdulhakim]