(d. 623 H, i Qazvin, Persien)
viewtopic.php?f=50&t=1843&start=0
´Abd al-Karîm b. Muhammed b. ´Abd al-Karîm b. al-Fadl b. al-Hasan, också känd som Abû al-Qâsim ar-Râfi´î, föddes år 557 e. H./1162 e. Kr. i staden Qazvin i Persien (våra dagars Iran). Han och imam Nawawî är den sena Shâfi´î-skolans främsta företrädare, eftersom de utforskade och etablerade denna skolas dominerande ståndpunkter. Imam ar-Râfi´î var en stor lärd inom området islamisk lag liksom inom läran om Koranens tolkning (tafsîr).
Imam Tâj ad-Dîn Subkî sade om honom:
”Imam ar-Râfi´î var fylld av kunskap inom vetenskaperna religiös lag, Koranuttolkning och hadith, liksom när det gällde grundprinciperna för den islamiska legala metodologin. Han stod högt över sina samtida när det gällde att framlägga bevis, liksom i sin forskning, vägledning och andliga rang. Det var som om rättsvetenskapen hade varit död, men han återuppväckte och spred den, och återupprättade dess grundvalar sedan okunnigheten dödat och begravt den.”
Imam ar-Râfi´î skrev böcker om den religiösa lagen och historia, av vilka hans viktigaste arbete var en kommentar till imam al-Ghazâlîs Al-Wajîz med titeln Fath al-´Azîz fî Sharh al-Wajîz Denna bok använde imam Nawawî som källa till sin bok Minhâj at-Talibîn (Sökarnas väg).
Imam ar-Râfi´î var därutöver lärare i Koranuttolkning och hadith i Qazvin. Hadithmästaren imam Mundhirî var en av hans studenter.
Imam ar-Râfi´î var också känd som en renhjärtad asket och mystiker. Imam Nawawî sade om honom: ”Hans rättfärdighet var fast förankrad och det förunnades honom att göra många underverk.”
Imam ar-Râfi´î dog i hemstaden Qazvin år 623 e. H./1266 e. Kr. Må Gud förbarma sig över honom.Statistik: Postat av b — tis feb 22, 2011 21:26
]]>