Det var i början av 1900-talet som socialistiska idéer om jordreform och kooperation förenades med den sionistiska rörelsen, särskilt bland östeuropeiska judar. För nyanlända immigranter i Palestina kompenserade dessa principer samt statligt jordägande nybyggarnas bristande ekonomiska resurser och ovana vid jordbruk. De första kibbutzernas grundare ville dels stärka den judiska identiteten, dels skapa ett rättvist samhälle som kunde stå modell för resten av världen. Många har velat se kibbutzen som ett förverkligande av mottot: "av var och en efter dennes förmåga, åt var och en efter dennes behov". Kibbutzerna har spelat stor roll för såväl Israels jordbruksutveckling som för den judiska expansionen i området. Ofta tog de formen av framskjutna posteringar, vilka var lättare att försvara än enskilda småbruk.
Den första kibbutzen anlades 1910. År 1975 fanns det 236 kibbutzer i Israel (med 5 % av befolkningen). De har under 1980-talet minskat i betydelse, och i början av 1990-talet framstår andra bosättningsformer, mindre ideella och med annan ekonomisk bas, som viktigare. Numera ägnar sig kibbutzerna även åt andra verksamheter än jordbruk, och vissa typer av lönearbete tolererasStatistik: Postat av Neoventa — tor apr 27, 2006 10:47
]]>